http://www.qx.se/kultur/12977/normkritisk-konstfest-pa-hogkvarteret

http://westpride.libsyn.com/en-konstig-podcast-1-normkritisk-konst-och-kultur-0

http://joysanchez.com/2014/01/22/mer-kreativ-opinionsbildning-at-folket/

Intressanta tanklar från elever som kommit upp idag: "Det verkar som att det finns fler normer för tjejer, men man reagerar mer om en kille är normbrytande, varför är det så?"  Jag svarade att vi ska prata om det där men vi hann inte in på det idag så därför blir det nästa gång, de ska också få börja arbeta med sina slutprojekt då, så samtalet kommer komma in mellan. "Det känns ju som om alla normer är dåliga". Alltså behöver jag ta upp mer om vad normer innebär, att det egentligen bara är ett ord på samspelet mellan människor men att man kan använda det ordet till att fundera över vad vi gör, hur vi föhåller oss och varför.

Det är bildelever i nionde klass jag har.

Fick för övrigt höra av en annan lärare att eleverna hade ställt sig på bänkarna och sagt "vet du vad vi gör, vi bryter en norm" win =) hoppas de börjar fundera över andra normer också, inte bara bänkstående

Har idag haft de första lektionerna med en av niondeklasserna (halvklasser). Bland annat pratade vi om Nour El-Refai som fick jättemycket kritik efter att ha visat håriga armhålor under melodifestivalen, och eleverna uttryckte att det var rätt åt henne. Fast tänker att jag kan inte förvänta mig att de ska vara på samma våglängd som mig eller att de ska hålla med mig. Så jag lät dem  berätta om vilka normer som finns men försökte inte få dem att vara kritiska till dem eller ändra mening.

En sak som stack ut och som jag kommer fortsätta jobba med är att lärare behandlar tjejer och killar olika.

Det är mycket olika tankar just nu, bland annat om vilka normer som man tänker sig att ta upp i skolan. Det är mycket HBTQ, främst inriktad på H, som jag ser det iallafall. Lite mer på Q nu efter all uppståndelse kring ordet hen. Som själv tillhörande både H och T-kategorin och på det viset även kan anses som Q så ligger detta mig såklart varmt om hjärtat. Detta medför en risk att funktionalitet alltför lätt glöms bort. Men detta händer också i skolan och i lärarutbildningen så som jag har upplevt det. Och jag tror att orsaken till det är att det finns hjälpmedel för dem som har funktionsnedsättning, det finns fysiska hjälpmedel och det finns personliga assistenter, och det finns diagnoser. Och därmed tänker en sig att det räcker, Eller snarare så tänker en inte alls. På hur det känns att cp används som skällsord, att "jag får damp på det här" kan kännas kränkande för någon med en bokstavskombination. Eller ett annat exempel som jag var med om på min vfu: eleverna skulle rösta fram en film att se på, ett av alternativen var "I rymden finns inga känslor" med Bill Skarsgård i huvudrollen som den 18-årige Simon som försöker hitta en ny flickvän till sin bror. Eftersom Simon har Asperger blir det många intressanta/roliga episoder, som när han knuffar ner den tilltänkta flickvänskandidaten i en damm. Iallafall så röstade eleverna fram den här filmen men datorn ville inte visa den så det fick bli en annan istället. Efteråt sa läraren till mig att det var bra att det blev en annan film eftersom en elev i klassen har Asperger. Det hade kanske känts taskigt för honom att se filmen, till exempel om de andra eleverna skrattade. Jag förstår de här tankarna, men samtidigt känns det som att ytterligare reproducera normen osynliggöra de som finns utanför den.

Med de här tankarna i huvudet googlade jag på orden Hur arbetar lärare med normkritik och fick bland annat upp nedanstående länk från Kommunal. Scrollade igenom de andra och läste bara lite översiktligt, men det jag såg var genus/kön, hbtq, homofobi och likabehandlingsarbete. Även i lärarutbildningen har det vart fokus på genus, intersektionalitet i for av klass, etnicitet, kön och till viss del sexualitet. Väldigt sällan, eller inte alls, så uppmärksammas funktionalitet. Och som jag sa på handledningen så känner jag att jag saknar en grund att stå på där. Därför kommer jag fortsätta mitt arbete med fokus på funktionalitetsnormen. Just nu gör jag det genom att läsa om Crip Theory och fundera kring min egen syn på annorlundaskap.

http://www.kommunal.se/Kommunal/Branscher-och-yrken/Forskola---skola/Normkritik-behovs-for-att-alla-ska-kunna-vara-sina-allra-basta-jag/

http://www.kvinfo.su.se/seminarieserier/CripTheory-enintroduktion.pdf

Läser om Crip Theory och finner det väldigt intressant. Kort sagt kan man säga att CT ifrågasätter de normer som gör att personer med funktionsnedsättningar ses som avvikande, liksom Queer Theory ifrågasätter heteronormen. Funderar på om detta är något jag ska jobba med. Satt och lekte på paint en stund.